Smooth Exit

En av svårigheterna med en trade är att veta när det är dags att avsluta positionen. Ett vanligt problem är att ta vinsten för tidigt. För egen del låter jag indikatorerna AD och $tick avgöra tidpunkten för exit.

I fråga om AD kvoten utgör denna min primära trendindikator. Som tidigare nämnt är den absoluta kvoten underordnad trenden (lutningen). Ett värde om 0,5 innebär att förlorarna är dubbelt så många som vinnarna men om kvoten trendar mot 0,8 så anser jag detta mer bullish än en kvot om 4,0 i trend ner mot 2.0. Jag åsätter dessutom kvoten för AD volymen något större betydelse än kvoten för antalet företag då jag anser volymen ledande. Volymkvoten bör följaktligen vara högre än företagskvoten vid en uppåt trenddag och det omvända vid en neråt trenddag.

Om kvoten är i stark upptrend samt 8sma är större än 16sma (beräknat på kvoten) anser jag dagen bullish och håller då en lång position tills AD kvoten planar ut, alternativt 8sma faller under 16sma och indikatorn färgas röd.

$tick är min sekundära trendindikator och om AD kvoten inte är övertygande låter jag $tick avgöra exit. Om exempelvis $tick noterar en ny intradag lägsta och därefter vänder upp varför jag etablerar en lång position följer jag noggrant trenden i $tick genom att dra en trendkanal. Så länge $tick noterar högre lägsta avslut i minutdiagrammet håller jag positionen. Exit sker så snart en lägsta övertygande bryter nedre delen av kanalen eller $tick noterar +1000. Detta värde föranleder normalt sett avslut. Om $tick därefter faller tillbaka mot 0-linjen men kursen inte följer med ner åkeretablerar jag positionen. Om även kursen faller avvaktar jag till $tick bottnat.

Ett $tick +1000 föranleder normalt mellan 1p pullback till en hel dagsreversal. Den utgör således min vanligaste exit. Detta får dock vägas mot risken att vid en stark trenddag avsluta positionen vid ett extremvärde bara för att se kurserna fortsätta upp utan lämpligt tillfälle för att återetablera positionen. Är dagen sidled utan övertygelse eller om AD och internals plötsligt ändras i samband med extremnoteringen kan detta istället utgöra entrysignal för en motvalls play (fade).

Om flera +1000 värden noterats under dagen och ett nytt högsta värde noteras mellan 1200-1400 är oddsen goda för att dagshögsta noterats på SP500. För att inte behöva övervaka skärmen kan med fördel alarmfunktionen i TOS användas för $tick nivåer.

Det omvända gäller för korta positioner.







Värt att notera är att dessa extremvärde normalt sammanfaller med högodds nivåerna föregående högsta, lägsta och stängningskurs samt pivots och VWAP varför mål kan beräknas på förhand utifrån nivåer.

Lesson Learned

Under dagens inledande handel köpte jag ES 1023. AD var visserligen svagt men lutade upp. 1023 var dessutom support dagen igenom. ES fortsatte dock vidare ner mot 1020 samtidigt som $tick synes bottna varför jag tog ytterligare position i ES 1022. Index steg snabbt därifrån och vid 1030 noterade $tick +1000, min normala exitsignal. Berusad av framgång och girighet fortsatte hålla mitt innehav med 1037 i sikte. ES fortsatte rusa och noterade slutligen 1032. $tick gjorde dock en lägre topp och signalerade det efterföljande dyket. Min förutfattade övertygelse om ett test av gårdagens högsta notering medförde att jag missade marknadens signal om reversal. 1026 fick jag slutligen inse att inte 1037 låg i korten.



Den svåraste känslan att kontrollera är hoppet. Hoppet att göra klippet. Hoppet att det vänder...

Discretionary Trader

Det finns två modeller för trading: discretionary trading och mechanical trading. Medan en discretionary trader förlitar sig till det egna omdömet och verkställer sina trades godtyckligt så arbetar en mechanical trader med strikta entry och exit regler som följs oavsett i enlighet med den på förhand bestämda tradingplanen.

Min trading är discretionary. Eftersom mitt system är godtyckligt och följer min magkänsla är systemet svårt att förmedla. Istället för att följa en uppsättning regler handlar jag efter en metod. Genom att studera sentimentmätare som $tick och AD-kvoten samt market internals försöker jag bilda mig en uppfattning om marknaden är bullish eller bearish.

När den rätta känslan infinner sig verkställer jag min trade vanligtvis i närheten av en support eller motstånds nivå utan att fundera över setups och liknande. Oftast har jag ett tänkt target och en eventuell "smärtgräns". Någon fast stopploss sätter jag dock inte.

Nedan följer en bild av min intradag trading skärm.

1. Överst till höger listas viktiga konkurrerande och korrelaterade marknader så som nasdaq och russell2000 terminerna samt guld, olja, dollar, räntepapper mm. Jag är främst intresserad av den procentuella utvecklingen i förhållande till det instrument jag handlar med (ES).
2. Under dessa marknader listas de olika branscher som ingår i SP500. Branschlistan sorteras automatiskt efter procentuell utveckling. Härigenom får jag snabbt och enkelt en bild av riskaptiten samt vilka branscher som lyfter eller sänker index.
3. Övriga skärmen är uppdelad i fyra diagram.
1. Högst upp till vänster visas $tick i 1-min. Nollpunkten är markerad med röd linje och 750/-750 nivåerna med blå linjer. Ett 1SMA markerar eventuella tickhooks. Därutöver tillämpar jag studierna tickprickar för högsta/lägsta +/-1000, kumulativ tick (gul linje) samt gårdagens pivot (vit linje).
2. I övre hörnet till höger visas AD-kvoten med mörk linje för volymen och ljus linje för antalet företag. Dessa linjer färgas efter huruvida 8sma är över eller under 16sma. Under visas mellanskillnaden av dessa kvoter i ett histogram.
3. Till vänster visas ES i 5-min samt better-volume-indicator. Linjerna som visas är pivots och gårdagens högsta coh lägsta samt gårdagens slutkurs.
4. Slutligen visas ES till höger med en längre timeframe (15-60 min). Under visas en volymindikator samt en relativ volymindikator. Lila linje visar VWAP. Dessutom är pivots och gårdagens högsta och lägsta samt gårdagens slutkurs utmärkta.

Följande exempel illustrerar en min metod och beslutsprocess.

Efter en stark inledande börsdag vek SP500 ner i samband med att New York kom tillbaka från lunch. Klockan 20:40 fylldes gapet då gårdagens stäningskurs testades samtidigt som $tick såg sin första lägsta notering under -1000. Eftersom AD-kvoten var i neråt trend samt 8sma understeg 16sma avvaktade jag andra tickhooken för att försäkra mig om att $tick gjorde en följande högre lägsta och att momentum således vänt. När så skedde köpte jag ES at-the-market 1025.75.

Traden fortlöpte som planerat med att ticken gjorde högre toppar och lägre bottnar tillsammans med en uppåt trendande AD-kvot.

Av diagrammet framgår att jag ”larmat” $tick. Ett utmärkt sätt att övervaka marknaden utan att behöva sitta framför skärmen. Om +1000 träffades skulle larmet ljuda och påkalla exit då ett sådant värde normalt är en exit signal för mina långa positioner såvida inte dagen är en power trenddag. Likaså skulle min uppmärksamhet påkallas vid en lägre botten.

ES testade VWAP men vände plötsligt ner och $tick gjorde en lägre botten. Eftersom AD-kvoten övergick till säljsignal avslutade jag positionen at-the-market 1029, dvs med 3.25p vinst efter en 35 min trade.

ES vände dock upp efter min exit och träffade VWAP med en +1000 tick i enlighet med mina förväntningar men vände åter ner efter 1030,50.

Two-Narrow-Inside-Bars

En ”narrow-range-bar” (NR) är en diagramstapel (period) vars spännvidd är trängre än den föregående stapelns vidd. Eftersom börsrörelser cykliskt växlar mellan låg och hög volatilitet indikerar en NR stapel att volatiliteten avtar. När denna den avtagit tillräckligt följer vanligtvis en kursexpansion. Ett vanligt koncept inom aktiehandel är NR7, dvs att stapeln har den trängta spännvidden av de 7 föregående staplarna varför en större kursrörelse indikeras. Åt vilket håll kan dock inte normalt utläsas av stapeln men en snäv stopploss kan med fördel användas vid setups baserade på NR7 staplar.

Att en stapel är en ”inside-bar” innebär att hela stapeln ryms inom den föregående stapelns högsta och lägsta notering. Denna typ av stapel sägs indikera obeslutsamhet och konsolidering.

För en tid sedan läste jag ett inlägg på bloggen Wall St. Warrior om en setup skribenten Jamie kallar ”2-narrow-inside-bars” och som jag själv sedan dess handlat efter med framgång. Mönstret uppkommer när kursen rusar under en period med hög volym och gärna vänder vid en motstånds- eller supportnivå. Under de två följande perioderna avtar både volym och volatilitet. De följande sammandragna staplarna ryms dessutom inom övre delen av den första periodens spännvidd.

Jamie rekommenderar att en stopp köp/säljorder placeras 0,25-0,5 punkter över/under den nivå som testas samt eventuell stopploss precis under den sista NR stapeln och ”take-profit” order ett par punkter över/under. Med en stopp order avses en köp- eller säljorder som verkställs när en viss nivå träffas.

Under tidig morgon idag uppmärksammade jag mönstret på ett 15-min diagram. Kursen pendlade mellan den psykologiskt viktiga nivån @1000 och @999. Med hänsyn till nedan omständigheter tog jag aggressivt en position redan innan traden utlösts en enligt Jamies regler på @999,50.

a) Jag bedömde att marknadens övertygelse var uppåt.

b) Mönstret hade inletts när föregående dags högsta notering @998,5 bröts och diagrammet indikerade god volymsupport vid denna viktiga nivå.

c) Redan på @1000,25 låg sannolikt ett stort antal stopploss limits som skulle bidra till en ”popp” om bara denna nivå träffades. Något som sannolikt de större spekulanterna också var medvetna om.

En period senare kom den väntade rörelsen och jag tog profit @1002,5.

Samtidigt upprepades mönstret, nu med @1003 som motstånd. Dock var förhållandena ändrade. Av min bid/ask indikator framgick att större spekulanter sålde inom NR staplarna. Jag kunde inte heller räkna med att stopploss limits skulle hjälpa kursen vidare upp. Jag placerade således konservativt en stopp köporder @1003,5 med ”take-profit” @1005 (precis under pivotnivån R1).

Denna trade gick dock inte igenom. Kursen träffade @1003,25 där den vände ner utan ytterligare fyrverkerier och min stopp köporder fick ingen fill.

Att handla med E-mini S&P500 terminen

Terminshandel har på senare år blivit väldigt populärt bland daytraders och swingtraders. I USA och Europa kallas detta instrument för forwards eller futures. Skillnaden mellan terminsformerna är att futures har daglig kontantavräkning medan forwards regleras först på slutdagen, eller den dagen då handlaren stoppar positionen.

Handel med denna typ av instrument tillkom ursprungligen för att garantera råvaruproducenterna ett visst pris för deras produkter (hedging). För exempelvis en bonde kan det vara nära nog omöjligt att förutse vad han kommer att få för pris för sin produkt från det att han sår tills det att han skördar. Genom att sälja hela skörden på termin redan vid det tillfälle som han sår så blir han försäkrad om en viss intäkt.

Idag används terminer även för spekulation. Den underliggande varan kan vara allt från råvaror, räntor, valutor, enskilda aktier och hela börsindex.

Ett av de populäraste och mest likvida finansiella instrumenten är E-mini S&P500 futures, kortnamn ES. Detta är det mindre terminskontraktet för det amerikanska börsindexet S&P500 och är en produkt av CME Group.

Priset av en future baseras på det s.k spot priset på varan. Viss mindre prisskillnad förekommer dock, då även den riskfria räntan, direktavkastning, hur lång tid till lösen samt tillgång och efterfrågan beaktas vid prissättningen.

Att handla med en termin är väldigt enkelt. Nedan följer ett exempel.

1. När S&P500 står i 1000 säljer vi 1 st ES för @1000.

2. S&P500 faller den närmaste dagen till 990. Vi köper då 1 st ES för @990 och ”nettar” denna mot den tidigare sålda terminen.

S&P500 terminen följer det underliggande cash indexet S&P500 och priset är kursen multiplicerad med multiplikatorn 50$, dvs i detta fall $50 000.

Multiplikatorn skiljer sig åt mellan olika terminskontrakt. För OMXS30 terminen är denna siffra 100 kr.

När vi sålt en termin har vi två alternativ: antingen ligga kvar till slutdagen, eller köpa en termin i samma serie (netta) innan slutdagen.

I exemplet ovan nettade vi terminen genom att köpa ES för aktuell kurs @990. Vi kan därefter behålla mellanskillnaden $500 (@10 x $50).

Terminer handlas normalt med ”margin”, dvs att det egna kapitalet enbart behöver täcka en viss del av terminskontraktets värde när affären görs och att mäklaren lånar ut
resterande belopp (belåning). Själva säkerhetskravet är vanligtvis 5-20% av det aktuella terminspriset beroende av mäklaren. Ett vanligt förfarande är att lägre säkerhetskrav krävs för daytrading men 10% om en position hålls overnight.

Den hävstång som belåningen utgör skapar möjligheter till stor avkastning på depån men innebär också en stor risk och är en av orsakerna till att många daytraders misslyckas inom terminshandeln. För varje punkt som S&P500 går upp eller ner, ändras värdet på ES med $50. En dag då S&P500 faller 20 punkter har värdet således förändrats på din termin med $1000. Med hänsyn till belåningen kan tradern således förlora stora delar av sitt kapital. Ett bra riktmärke är att aldrig handla med mindre än 20% av terminsvärdet i depån.

Skulle depåvärdet falla under gällande säkerhetskrav utfärdar mäklarfirman en ”margin call” varigenom tradern uppmanas att sätta in mer pengar på kontot i syfte att undvika tvångsförsäljning.

Lösen för ES sker fyra gånger per år: 3:dje fredagen i maj(H), juni(M), september(U) och december(Z). Lösendagen kan utläsas av terminens beteckning, exempelvis har ESU9 lösen i september 2009. Marknaden övergår vanligtvis till att handla med den nya terminen redan veckan innan lösen.

Speaden mellan köp och sälj är för ES @0,25 indexpunkter (12,5$) och därutöver tillkommer transaktionsavgift. Courtaget kan tyckas vara av mindre betydelse men vid en större omsättning kan denna kostnad bli stor och en bidragande faktor till ett misslyckande inom terminshandeln. Särskilt betungande såväl ekonomiskt som psykologiskt är ett högre courtage vid en förlust affär.

Courtaget för handel med ES i Saxobank är exempelvis $25 för en roundtrip dvs ett köp och följande sälj. Thinkorswim tar endast $7 för denna transaktion. Om tradern genomför 2 trades per dag (4 transaktioner) så uppgår årskostnaden med Saxobank som mäklare till 12.000$ (2 x 5 x 48 x 25). Motsvarande transaktioner kostar genom Thinkorswim endast 3.360$.

ES handlas nästan dygnet runt. Handeln inleds kl. 23.30 på söndagen och avslutas kl. 22.15 på fredagen nästföljande vecka. Ett mindre stopp hålls varje dag mellan kl. 22.15-22.30 samt kl. 23.00-23.30. Dessa perioder benämns overnight. Time management är således en viktig del av terminshandeln.

S&P500 terminen är som mest volatil i samband med att S&P500 cash index öppnar kl. 15.30 varefter volymen avtar efter kl. 18.00 för att slutligen åter öka sista timmen kl 21.00-22.00. Efter börsen stängning minskar omsättningen avsevärt. Under natten påverkas ES av den asiatiska marknaden (Japan och Kina) varefter Europa övertar ”facklan” mellan kl. 8.00-9.00. Under denna överlappning förekommer normalt något högre omsättning och följaktligen också rörelse. ES följer därefter den europeiska marknaden i avvaktan på att räntemarknaden och förhandeln i USA öppnar kl. 14.00. I många fall följer en volatil marknad den dagliga makro statistiken kl. 14.30.

Personligen anser jag den bästa tiden vara kl. 16.00-18.00 efter att S&P500 öppnat och marknaden kommit igång. Fördelen med att handla efter öppningen är tillgången till market internas och breadth indikatorerna $tick och AD. Övrig tid premarket som erbjuder fina tillfällen är då Asien avlutar och Europa påbörjar sin handelsdag samt efter den dagliga statistiken kl. 14.30.

Värt att notera är att korrelationen mellan premarket och S&P500:s reguljära handeltimmar inte är så goda som först kan förutsättas varför det är bäst att behandla de olika handels tiderna som två marknader.

Jag tänkte i nästa inlägg presentera de tre mäklare (Saxobank, ThinkorSwim samt Mirus Futures) jag handlat med och redogöra för kostnaderna, tillhörande handelsapplikationer, för och nackdelarna med mäklarna samt ansökningsrutiner.

Time Management

Forex marknaden (FX) handlas i princip 24-7 varför det inte är möjligt för en retail trader att följa marknaden nonstop. Att sitta framför skärmen i en tunn marknad som endast rör sig några pips är inte heller särskilt stimulerande eller ens ekonomiskt försvarbart. Längre perioder av tristess framför skärmen leder dessutom ofta till onödiga och mindre igenomtänkta trades.

En viktig del av FX handel är således time management. Denna princip är dessutom giltig även för övrig 24-timmars handel, exempelvis vid handel med E-mini SP500 terminen.

FX marknaden kan delas in i tre finansiella centrum: Asien, London och New York.

Asien

Den större delen av omsättningen inom valutahandeln inom denna tidszon utförs av Sydney, Tokyo, Hong Kong och Singapore. Eftersom varje centrum inom denna tidszon är i konkurrens med varandra är den asiatiska markanden ”fragmenterad” med icke varaktiga zig-zag rörelser som följd. De största spelarna är kommersiella företag (exportörer) och centralbankerna vilka båda har en volatilitets dämpande effekt på marknaden.

London

London anses fortfarande som världens FX huvudstad. Tillsammans med övriga europeiska finanscentrum Genéve, Paris och Frankfurt skapar London en djup marknad rik på likviditet. Rörelserna under denna tidsperiod är således av större betydelse för den övergripande trenden och kan påverka intradags handeln avsevärt, särskilt i samband med London fix:en. Normalt uppkommer under London-tiden trendrörelser som inte lämpar sig att fada.

New York

Denna marknad omfattar dessutom Latin Amerika och Canada och är som djupast fram till klockan 19:15 när IMM stänger för dagen.

Överlappning

Den djupaste och mest likvida tiden är de tillfällen då de olika marknaderna överlappar varandra. Dessa tider är följaktligen lämpligast för trading.

Handeln inleds i Sydney där dealarna håller sig fullt sysselsatta med att försöka reda ut röran som övriga marknader lämnat efter sig. Fram till Tokyo öppnar brukar kurserna försiktigt driva med den trend som New York efterlämnat. I samband med att Tokyo inleder sin handel förekommer också de största rörelserna för tidszonen. Detta gäller särskilt för den japanska valutan yen. Den tunna handeln gör att föregående dags högsta/lägsta många gånger återtestas för att därefter övergå i konsolidering.

London å andra sidan är trendsättaren och så snart marknaden i Europa öppnar börjar det större handlarna svinga sina ”big dicks” och sätter antingen fart på trenden som inletts i Asien eller vänder rikting på rörelsen. Londonrörelsen fortsätter vanligtvis även under den första handelstimmen i New York såvida inte någon viktigare makro stats släpps som påverkar dollarns riktning.

Dagens eventuella reversal inleds många gånger efter klockan 16:00. Vid denna tid har dels samtliga makrostats presenterats, dels NY option cut avslutats. De europeiska handlarna börjar dessutom avsluta sina affärer för dagen vilket kan skapa en short- eller long squeeze.