Fooled by Randomness

"Probability is not about the odds, but about the belief in the existence of an alternative outcome, cause, or motive."

- Nassim Nicholas Taleb, Fooled by Randomness

Ordet spekulera härstammar från latinets speculari som kan översättas med orden speja, hålla utkik och utforska. Med att spekulera i något avses, enligt Svenska Akademins Ordbok (SAO), att räkna med möjligheten att få något, alternativt att något (positivt) inträffar. SAO fastställer vidare innebörden av spekulera på till att göra en (riskabel/ansvarslös/osund/ur samhällets synpunkt suspekt/klandervärd) kortsiktig, ekonomisk satsning med en förväntan att något ska inträffa (tex. stark ökad efterfrågan eller starkt tilltagande knapphet på en vara) som gör satsningen vinstgivande.

Då vi att spekulerar på börsen gör vi således beräknande affärsmässiga kalkyler om framtida möjliga fördelaktiga utfall samt den risk satsningen är förenad med. Modellerna för spekulation är flera men gemensamt för dessa är att de grundas på s.k. market inefficiency, dvs. ett förhållande när det aktuella priset inte reflekterar all tillgänglig information om den på-spekulerade varan eftersom majoriteten spekulanter gjort en felaktig analys av förutsättningarna (avvikelse från fair value). Spekulanten måste följaktligen uppskatta det rättvisa priset och även identifiera tillfällen när priset avvikit från detta värde. Normalt används statistiska modeller där fundamental eller teknisk data analyseras efter historiska orsakssamband i hopp om att prognoserna framtiden.

Aktieaffärers osäkerhet uttrycks vanligtvis i antingen subjektiv sannolikhet eller empirisk sannolikhet.

Med en subjektiv sannolikhet förmodas att det är lika troligt att affären blir vinstgivande som att en förlust uppkommer (50-50). Denna typ av sannolikhet baseras på ett antagande om symmetri. Eftersom varje affär är oberoende av utfallet från tidigare affärer anförs vanligtvis att sannolikheten är 50% vid varje affär oavsett hur många affärer som tidigare gjorts, dvs. även om de tre tidigare affärerna varit vinstgivande är sannolikheten för ett fördelaktigt utfall fortfarande 50% vid den 4:dje affären.

Om sannolikheten är känd per affär kan även sannolikheten för ett fördelaktigt utfall för exempelvis en grupp om tre affärer beräknas efter att de olika alternativa utfallen fastställts. Tre affärer i följd kan få följande utfall.

VVV, VVF, VFV VFF, FVV, FVF, FFV, FFF

Alla dessa utfall är olika men har lika stor sannolikhet för att inträffa. Av de åtta utfallen är endast ett med tre förluster (FFF). Sannolikheten för tre förluster i följd är således 1/8, dvs. 12,5%.

Det bör noteras att en sannolikhet inte innebär att något ska inträffa utan endast att det möjligen kan inträffa.

Den symmetriska sannolikheten finner stöd i The Efficient Market Hypothesis vilket inrymmer teorin om att ny information assimileras i marknaden med en sådan hastighet att sannolikheten för en framtida prisökning är exakt den samma som en framtida prisnedgång.

Den empiriska sannolikhetsmodellen, dvs. en modell baserad på utförda experiment, synes dock indikera förekomsten av asymmetri (jmf. exempelvis ett experiment med historisk data som visar att 70% av alla tidigare gap fyllts under en 10 års period).

Hade vidare en symmetri förelegat mellan risk och chans hade inte heller så många som 90% varit förlorare i det spekulativa spelet.

I min egen trading försöker jag undvika prognoserna framtida utfall och långt gående analyser. Likaså undviker jag termer som indikerar visshet så som ”skall” och ”kommer” när fråga är börsspekulation. Istället grundar jag mina affärer på en subjektiv sannolikhet där jag genom en samlad bedömning skönsmässigt uppskattar riskens fördelning utifrån min personliga tolkning av redskap jag använder (market profile, breadth och tapereading/orderflow). De sannolikheter och odds jag åberopar som stöd för en affär är följaktligen inte grundade på matematiska formler utan på min tolkning av market logic. Anser jag omständigheterna tala för affären anser jag den antingen sannolik (över 50%) eller med mindre övertygelse antaglig (precis under 50%).

Eftersom flera synes ha inspirerats av några av de metoder jag redogjort för vill jag genom detta inlägg ”friskriva mig från ansvar” genom att markera att denna övertygelse om ett sannolikt utfall, min edge, inte utgör grunden för min riskhantering.

"Unlike a well-defined, precise game like Russian roulette, where the risks are visible to anyone capable of multiplying and dividing by six, one does not observe the barrel of reality."

- Nassim Taleb, Fooled by Randomness

Spekulanten och ekonomi professorn Nassim Taleb argumenterar övertygande i boken "Fooled by Randomness" att ett stort antal fenomen inom finanssektorn saknar verkligt orsakssamband trots att finansiella experter och gurus påstår starka korrelationer föreligga. Verklig risk och osäkerhet baserad på analogier till spelande (game theory) och därmed existerande väldefinierade sannolikheter är fundamentalt annorlunda då sannolikheter i allmänhet inte är kända eller ens väldefinierade utanför spelhallarna.

I det efterföljande verket ”The Black Swan” fortsätter Taleb förmedla sitt budskap och visar dessutom att vårt beroende av dessa statistiska modeller ökar vår sårbarhet för s.k. svarta svanar, dvs. något som är (i) oväntat; (ii) har genomgripande konsekvenser; och (iii) låter sig rationaliseras i efterhand.

via: The Forth Quadrant: A Map of The Limits of Statistics by Nassim Nicholas Taleb

Böckerna är lättlästa och kräver inga matematiska förkunskaper. De tillhör de bättre böckerna jag läst under mitt sökande efter insikt om marknaden och spekulation. Enligt min mening bör de ingå i ”grundkursen” för börsspekulation.

Bristen i samtliga dessa modeller kan sammanfattas med att vi inte känner till all nödvändig data för att kunna beräkna riskfördelningen. Även om utfallen endast är två vid en affär, vinst eller förlust, kan vi inte veta huruvida symmetri föreligger eller inte eller hur sannolikheten är fördelad mellan risk och chans. Ett mynt har exempelvis två sidor men vad är sannolikheten för en ”klave” om myntet har en ”krona” på båda sidorna? På liknande sätt har vi inte information om alla de omständigheter som påverkat den empiriska sannolikheten varför vi inte vet om samma förutsättningar gällde vid varje tidigare gap och följaktligen vilka förutsättningar som krävs för en gapfill. Även för det fall att ett orsakssamband faktiskt är verkligt vet vi inte heller när/om förutsättningarna har ändrats sedan det senaste tillfället eftersom vi inte kan definiera de bakomliggande mekanismerna.

"Many middlebrows have asked me over the past twenty years, "How do you, Taleb, cross the street given your extreme risk consciousness?" or have stated the more foolish "You are asking us to take no risks." Of course I am not advocating total risk phobia (we will see that I favour an aggressive type of risk taking): all I will be showing you in this book is how to avoid crossing the street blindfolded.

Just as our brain does not easily make out probabilistic shades (it goes for the oversimplifying "all-or-none"), it was hard to explain that the idea here was that "it is more random than we think" rather than "it is all random"."

- Nassim Taleb, The Black Swan

Det bör noteras att Taleb är en framgångsrik trader och att han inte byggt sin karriär genom att enbart satsa på Black Swans. Hans riskmedvetenhet har dock givit honom en uthållighet inom finansbranschen genom att han skyddat sin portfölj från enstaka överväldigande förluster. Genom att dessutom inrikta sig på den mer tekniska optionshandeln anser han sig kunna minska en del av slumpens betydelse för utfallet.

Hur kan vi då applicera vad Taleb lär ut i den egna handeln för att försäkra oss om finansiell uthållighet?

Ett första steg är insikten om att inga affärer, oavsett tidshorisont, är säkra affärer. Varje placering är förenad med risk. Vi kan heller inte kvantifiera riskens storlek varför vi inte med säkerhet kan veta om en placering i Ericsson är säkrare än en placering i en högrisk aktie oavsett vilken metod som används för att bestämma risken. Inte heller finns det ”experter” som kan prognoserna ett värdepappers framtida rörelser.

Dessa insikter leder till slutsatsen att vi inte kan förlita oss till absoluta riskanalyser samt att vi måste anta och välkomna den osäkerhet som råder inom den finansiella marknadens område. Endast genom att minska vår exponering kan vi reducera vår risk En sådan minskning kan vara en diversifiering av en placeringsportfölj samt tillämpningen av regler för stopploss och förlustminimering.

En placeringsportfölj kan exempelvis fördelas över ett större antal aktier och branscher samt mellan olika marknader så som exempelvis värde metaller och räntebärande papper. Vid mer aktiv trading bör inte heller större belopp spekuleras med än som kan förloras. Som tumregel gäller även att det är bättre att spekulera i sk. högrisk värdepapper än allmänt vedertagna säkrare värdepapper. Genom förfarandet tas då åtminstone en medveten risk.

I nästföljande inlägg tänker jag redogöra lite för de praktiska metoder som kan användas för att undvika för en depå blow-up med anledning av det risktagande spekulation förutsätter.