Redovisning & Beskattning av E-minihandel

INLEDNING

En av de frågor som uppstår vid handel med en utländsk mäklare är hur transaktionerna ska deklareras och beskattas. Detta inlägg avser utreda redovisningsproblematiken vid handel med amerikanska terminer och valutahandel via amerikanska mäklare.

I föregående inlägg redogjordes för tillvägagångssättet vid kontoansökan i USA. Ett av momenten var undertecknande och lämnande av skatteblanketten W8-BEN. Genom blanketten intygar kunden att skattemässig anknytning till USA saknas varför utbetalningar (utdelning, ränta och kapitalvinst) inte ska beskattas i USA.

Den som är obegränsat skattskyldig i Sverige är dock skattskyldig för alla inkomster i Sverige och i utlandet. Med obegränsat skattskyldig avses enligt huvudregeln i 3 kap. 3§ inkomstskattelagen (IL) den person som är bosatt i Sverige, den som stadigvarande vistas i Sverige samt den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här.

Eftersom fråga är om en utländsk mäklare så erhåller normalt inte Skatteverket automatiska kontrolluppgifter för avyttringar, tillgodohavande eller eventuell ränta och utdelning. Överenskommelser om informationsutbyte finns dock i skatteavtal och särskilda handräckningsavtal, exempelvis artikel 26 i skatteavtalet med USA (SFS 1994:1617) och Europaråds- och OECD- konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden, och om Skatteverket finner anledning att ifrågasätta en skattskyldigs transaktioner med utlandet kan en begäran om internationellt informationsutbyte eller handräckning upprättas. I fråga om samarbetet med USA så kan antas att detta är väl etablerat och att bankuppgifter sannolikt kan erhållas utan större svårigheter.

Skatteverket ställer dock ett något högre krav på den skattskyldige vid utlandstransaktioner. Om kapitalförlust redovisas begärs sannolikt inte enbart avräkningsnotor på redovisad försäljning utan även depåsammandrag eller transaktionssammandrag för hela innehavstiden. Stöd för det högre beviskravet återfinns i kammarrättens dom den 19 juni 2006, mål nr 3127-05.

I målet hade en man yrkat avdrag för en kapitalförlust om cirka 2,3 miljoner kronor hänförlig till 64 000 Ericssonaktier, vilka avyttrats genom Svenska Handelsbanken S.A. Luxemburg. Skatteverket vägrade avdraget då mannen inte lämnade in depåkontoutdrag och kontoutdrag som verket hade begärt. Mannen överklagade beslutet till länsrätten, men utan framgång. Även kammarrätten avslog mannens överklagande. För att det ska vara möjligt att konstatera att den skattskyldige har gjort en avdragsgill förlust vid handel med aktier och andra finansiella instrument måste det vara möjligt att följa den skattskyldiges samtliga transaktioner beträffande de specifika finansiella instrumenten under förluståret och i förekommande fall även dessförinnan, skriver kammarrätten. Den skattskyldige kan visa att en förlust uppkommit genom att förete ett depåkontoutdrag som visar hans samtliga transaktioner beträffande aktuella finansiella instrument under relevant tidsperiod.

I det följande kommer jag redogöra översiktligt vad som gäller vid redovisning av termins- och valutaaffärer samt hur handeln med E-mini kan redovisas.

TERMINSHANDEL

Enligt 44 kap. 30 § IL beskattas terminer först vid den tidpunkt då avtalet fullföljs eller upphör att gälla (terminslikviddagen). Detta gäller även om nettning skett. Forwardskontrakt beskattas därför vid löptidens slut.

I fråga om nettning har jag tidigare felaktigt använt begreppet på bloggen för att beskriva kvittning. Vid nettning ingås två motstående kontrakt som i praktiken låser in vinsten/förlusten till ett visst belopp. Båda kontrakten löper emellertid till sitt slut. Det innebär att någon beskattning inte ska ske pga. nettning utan beskattning sker först vid löptidens slut. Förfarandet är endast tillämpligt vid handel med forwardskontrakt eftersom dessa inte kan säljas under löptiden.

Vid futureskontrakt sker istället en avräkning med betalning mellan parterna varje dag. Skatteverket har i ett ställningstagande 2005-04-11 (dnr 131 192631-05/111) ansett att dessa betalningar får ses som förskott på den slutliga betalningen. Beskattning av ett futureskontrakt ska ske då detta avslutas, genom kvittning eller genom stängning. Om ett futureskontrakt kvittas under löptiden, vilket innebär att kontraktet säljs, ska beskattningen ske det år då terminsavtalet upphör att gälla. Detta innebär att beskattning ska ske det år likviddagen infaller.

Terminer beskattas i allmänhet enligt de regler som gäller för den underliggande egendomen. Aktie- och aktieindexterminer omfattas av de instrument som räknas upp i 48 kap. 2 § IL och beskattning sker således enligt aktievinstreglerna.

Ränteterminer och ränteindexterminer behandlas på samma sätt som andra fordringar uppräknade i 48 kap. 3 och 4 §§ IL. Därmed kan förluster på dessa enbart utnyttjas med 70 % om de är onoterade. En valutatermin behandlas på samma sätt som utländsk valuta enligt 48 kap. 4 § IL.

Ifall terminskontraktet utnyttjas till att förvärva egendom ska inte någon beskattning ske förrän den förvärvade egendomen avyttras (44 kap. 10 § IL). Ett terminsavtal som avslutas med leverans är i praktiken en försäljning som beskattas enligt vanliga regler.

Om terminsavtalet avslutas genom stängning (kontraktsavräkning) är nettovinsten skattepliktig i sin helhet och nettoförlusten är avdragsgill. Det resultat som ska redovisas är mellanskillnaden mellan slutindex och lösenindex (terminspriset).

Då någon ingått ett antal kontrakt i samma serie vid olika tidpunkter till olika pris och kvittar bara en del så har han i princip valfrihet vilka kontrakt han kvittat sig ur först. Genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § IL är således inte tillämplig. Detta innebär att det är valfritt för den skattskyldige vilket eller vilka kontrakt han kvittat. Det resultat som ska redovisas är mellanskillnaden mellan anskaffningspris och försäljningspris.

Schablonmetoden får inte heller tillämpas vid stängning eller kvittning (48 kap. 15 § IL). Förluster är avdragsgilla både i stängnings- och kvittningsfallet. Förlust på en marknadsnoterad aktie- eller aktieindextermin kan kvittas mot vinster på aktier, marknadsnoterade aktieoptioner m.m. Detta gäller oavsett vilken av parterna i avtalet som betalar respektive får betalt.

VALUTAHANDEL

Kapitalvinst vid avyttring av utländsk valuta eller fordran i utländsk valuta (utländska fordringsrätter) beskattas enligt 48 kap. 4 § IL. Bestämmelserna omfattar alla typer av fordringar t.ex. obligationer, förlagsbevis, inlåningskonton i utländsk bank (bankböcker), privata skuldebrev/reverser samt sedlar och mynt i utländsk valuta. Även konvertibler, vinstandelsbevis och kapitalandelsbevis omfattas av bestämmelserna om de är utgivna i utländsk valuta, till skillnad från de som är utgivna i svenska kronor som beskattas på samma sätt som delägarrätter (48 kap. 2 § IL). Till 48 kap. 4 § IL hänförs även terminer, optioner och liknande avtal där den underliggande egendomen kan hänföras till utländsk valuta eller fordran i utländsk valuta eller ett valutaindex. Av praktiska skäl har ett undantag från beskattning införts som gäller kursvinster och kursförluster på s.k. resevaluta.

Beskattning sker vid avyttringar som i dessa fall t.ex. kan vara växling av valuta, uttag från bankkonto i utländsk valuta, betalning i utländsk valuta, försäljning och inlösen av skuldebrev eller annan fordran i utländsk valuta.

Byte av en valuta mot en annan oavsett om det är en fordran eller en skuld är en avyttring som utlöser beskattning även om inte någon växling sker över svenska kronor. Vid växling av t.ex. YEN till USD ska en kapitalvinstberäkning göras av avyttringen av YEN i svenska kronor. Detta belopp – med ev. tillägg för transaktionskostnader blir samtidigt anskaffningsutgiften för USD.

Avyttring av annan egendom än utländska fordringsrätter eller skulder t.ex. utländska aktier, aktieindexoptioner, aktieindexterminer och fastigheter m.m. beskattas enligt svenska regler. Vanligtvis avyttras tillgången och betalning sker i den utländska valutan. Därefter sker växling till svenska kronor. Då skulle egentligen två kapitalvinstberäkningar göras, en vid försäljningen av egendomen och en vid växlingen av den utländska valutan.

När en utländsk valuta eller en fordran i utländsk valuta avyttras är ersättningen det belopp i svenska kronor som erhålls eller värdet av den egendom i svenska kronor som erhålls i byte t.ex. annan utländsk valuta. Omkostnadsbeloppet är den erlagda köpeskillingen för egendomen eller värdet av den egendom som ev. lämnats i byte omräknat i svenska kronor.

Exempel

Har någon växlat 100 000 JPY till 1 000 USD och sedan växlat de 1 000 USD till 1 000 EUR anses USD avyttrade för värdet i svenska kronor av de 1 000 EUR som erhölls i stället. Anskaffningskostnad är värdet i svenska kronor av de JPY som erlades vid förvärvet av USD. På motsvarande sätt är värdet av 1 000 USD vid växlingen till 1 000 EUR anskaffningskostnaden för de förvärvade EUR.

Det finns dock ett undantag om ersättningen för egendomen växlas till svenska kronor inom trettio dagar från avyttringsdagen. I detta fall ska kursen på växlingsdagen räknas som ersättning vid kapitalvinstberäkningen av den sålda egendomen (44 kap. 16 § IL).

Valutakursvinster och förluster är alltid avdragsgilla i inkomstslaget kapital med hela beloppet. Enligt Skatteverkets tidigare inställning kvoterades valutaförluster till 70% vid avdrag mot andra kapitalvinster än valutavinster. Regeringsrätten fann emellertid i dom den 30 mars 2009 att valutaförlust på skuld i sådan utländsk valuta som härrör från ett EU-land är avdragsgill fullt ut. Genom Skatteverkets styrsignal (dnr. 131 359928-09/111) har verket dock ansett att även fullt avdrag ska medges för valutaförluster som härrör från ett land utanför EES-området.

Omkostnadsbeloppet ska beräknas enligt genomsnittsmetoden om samma sorts egendom t.ex. en viss valuta, har förvärvats vid olika tillfällen (48 kap. 7 § IL). Om växling har skett används den faktiska växlingskursen vid kapitalvinstberäkningen. Om växling inte har skett så bör man använda den fixkurs som fastställs av finansmarknadens parter varje bankdag.

SAMMANFATTNING

Sammanfattningsvis utlöser varje uttag från ett konto i utländsk valuta kapitalvinstbeskattning. Gör man värdepappersaffärer, t ex E-mini affärer, i USD och låter inköps- och försäljningslikviderna gå ut respektive in på eget konto i USD, ska därför två olika slags kapitalvinstberäkningar göras, nämligen en som avser själva värdepappersavyttringen (på blankett K4) och en som avser uttaget på valutakontot (på blankett K 9). Vid kapitalvinstberäkningarna på blankett K 4 respektive K 9 ska valutaomräkningarna ske på samma sätt. Den valutakurs som hamnar i intäktskolumnen på den ena blanketten hamnar med automatik i omkostnadskolumnen på den andra blanketten och vice versa. Enligt Skatteverkets uppfattning är dessutom mest naturligt att göra omräkningarna efter "mittkursmetoden", dvs. enligt Riskbankens dagliga mittkurs.

Exempel

1 st ES förvärvas till en indexkurs om 1000. Enligt Riksbanken var mittkursen för USD under förvärvsdagen 8.00 kr. En månad senare avyttras terminen till en indexkurs om 1020. Mittkursen var denna dag 7.00 kr.

På blankett K4 redovisas en förlust om -43.000 kr.

((1020x50usdx7.00=357000)-(1000x50usdx8.00=400.000)).

Samtidigt redovisas en valutavinst om 50.000 kr.

((1000x50usdx8,00=400.000)-(1000x50x7.00=350.000)).

Beskattningsbar kapitalvinst är 7.000 kr. I exemplet har ej hänsyn tagits till courtage.

Daytradern och scalpern inser av ovan anförda att en regelrätt redovisning av under ett år företagna affärer är praktiskt ohanterligt. Frågan är huruvida Skatteverket hade invänt mot en redovisning av enbart terminshandeln beräknad enligt gällande mittkurs. Detta särskilt med beaktande av att affärerna avslutats under en och samma handelsdag varför samma mittkurs används för ersättningen och anskaffningsutgiften både avseende terminsaffärerna och valutaaffärerna samt att inte längre valutaförlusterna kvoteras med 70% i enlighet med Regeringsrättens dom och Skatteverkets styrsignal.

En alternativ redovisning kan vara att endast skillnaden redovisas med beaktande av mittkursen. Med ovan exempel som utgångspunkt: 1020-1000=20p ; 20px50usdx7.00=7.000.

Eftersom skattetillägg kan påföras om en oriktig uppgift lämnas i samband med taxeringen bör vid en sådan icke regelrätt redovisning en förklaring bifogas deklarationen (övriga upplysningar). Med oriktig uppgift avses även att den skatteskyldige utelämnat en uppgift nödvändig för taxeringen.

Skattetillägg kan nämligen endast påföras vid en oriktig sakuppgift och inte endast ett oriktigt yrkande. Vanligtvis anses dock ett felaktigt yrkande utan närmare specifikation implicera oriktig uppgift i sak, dvs. att den skattskyldige gör gällande att han har rätt. Genom att lämna ett meddelande till deklarationen, om att exemelvis samtliga affärer avslutats samma dag varför mittkursen är detsamma och redovisning på K9 underlåtits, bör frågan anses särskilt markerad och följaktligen aktualisera Skatteverkets utredningsskyldighet.

Värt att notera är problemet med att varje uttag ur depån till SEK också anses utgöra en skattepliktig transaktion. Sannolikt är inte detta något Skatteverket uppmärksammar eller kräver att den skattskyldige redovisar men om en större summa överförts till det amerikanska kontot och dollarkursen förändras drastiskt så kan en dylik redovisning bli aktuell. Likaså kan kursen ändras efter värdepapperstransaktionerna genomförts och motivera en "justering" genom att valuta förlusten/vinsten redovisas i samband med att medel förs tillbaka till svenskt konto. Observera att genomsnittsmetoden ska användas vid beräkningen av anskaffningsvärdet.

Slutligen vill jag poängtera att mitt inlägg inte på något sätt ska tolkas som en skatterättslig rekommendation. Med inlägget ämnar jag endast belysa det regelverk som gäller vid redovisningen av dessa transaktioner samt delge mina funderingar om hur regelverket kan omsättas i praktiken. Vid tveksamheter kan det vara en god idé att rådfråga en kvalificerad skattejurist alternativt att uppdra åt juristen att biträda deklarationsförfarandet.

Länk till spreadsheet

Att välja mäklare

Att handla med E-mini och valutor förutsätter en mäklare som erbjuder dessa finansiella instrument i sitt utbud av värdepapper. Vid valet av mäklare gäller det att försäkra sig om mäklarens kreditvärdighet samt att inte fråga är om någon form av internetbaserat bedrägeri. Avgörande är även hur tillförlitlig mäklarens internet baserade handelssystem är.

Eftersom E-mini är ett amerikanskt värdepapper som handlas på den elektroniska börsen CME finns ett stort utbud av konkurrenskraftiga amerikanska internetmäklare. Tillsynen av dessa sköts av National Futures Association (NFA) och The Commodity and Futures Trading Commission (CFTC). En god idé är att besöka dessa sidor i samband med att man utför sin due diligence och att aldrig välja en mäklare som inte står under dessa myndigheters tillsyn.

På CFTC kan kontrolleras huruvida mäklarna uppfyller uppställda minimikrav för kapitalbehovet. De medel som deponeras på mäklarnas konton omfattas nämligen inte av någon statlig insättningsgaranti om mäklaren går i konkurs. Dessutom bör man förvissa sig om att ens medel sätts in på ett avskiljt konto och inte sammanblandas med firmans operativa medel för att höja oddsen till utdelning vid en konkurs. En sökning av "Firm Information (BASIC)" på NFA kan visa eventuella historiska tvister och varningar som mäklaren fått av tillsynsmyndigheterna samt anledningen härtill.

För att få en känsla av tillförlitligheten av mäklarens handelsapplikation kan normalt ett gratis demo med papermoney handel erhållas. Det gäller dock att ha i åtanke mäklarna normalt sett lägger större betydelse vid att förvärva nya kunder än att behålla befintliga varför en riktig känsla för systemet först kan erhållas i ”skarpt läge”.

Om aktiemäklare kan generellt sägas att dessa inte har som avsikt att hjälpa tradern. Mäklarens intäkter utgörs av handelsavgifter som courtage och spreadar varför mäklaren i första hand försöker förmå tradern att handla genom läckra plattformar och snygg marknadsföring. Statistiskt lyckas endast 10% av alla traders. Mäklaren saknar således incitament att vårda sina kundrelationer och fokus ligger på att komma över en så stor del av traderns depå som möjligt under den korta tid tradern är aktiv samt att hitta nya kunder. Många mäklare erbjuder således kurser, marknadsanalyser och handelssignaler i syfte att nå nya kunder och förmå befintliga kunder att handla. Saxobank erbjuder exempelvis dagligen 2-3 handelssignaler för valuta handel. Den erfarne tradern inser snabbt att dessa rekommendationer baseras på enkel teknisk analys och i princip saknar värde. Nybörjaren frestas dock till onödig handel genom vilken han utsätter sig för onödig risk samtidigt som mäklaren berikas genom courtaget och spreaden.

Ifråga om valutahandel kan tilläggas att denna handel saknar en officiell börs. Handeln baseras på interbank marknaden. Detta är bankernas interna handelsrelationer. Valutahandeln tillkom med anledning av den internationella handeln. Större delen av omsättningen på interbank marknaden sker per telefon genom bankernas säljare. Med tiden har även vissa system, exempelvis Reuters, vuxit fram där bankerna förbinds online. Som privat spekulant (retail) har vi dock inte direkt tillgång till denna marknad. Vi får istället förlita oss på vår valutamäklare (FCM). Om banken är grossisten så är valutamäklaren detaljisten. Många gånger finns ytterligare led i kedjan, exempelvis IB/Agent som också måste berikas via courtage och spreadar. Vid valutahandel via aktiemäklaren ThinkorSwim så är motparten valutamäklaren Penson Financial Services.

Ovan förfarande medför att valutamarknaden saknar all form av transparens. Som köpare får vi helt enkelt betala vad valutamäklaren kräver. Tidigare var det vanligt att valutaspekulanten ringde till olika valutamäklare för att beräkna en snittkurs på den valuta han önskade köpa/sälja.

Vid valutahandel är valutamäklaren dessutom vår motpart i affären och flera av firmorna har egna trading avdelningar som handlar mot kunderna. Avsaknaden av reglerad marknad medför nämligen inte endast att vi aldrig kan angripa den prisuppgift vi får från mäklaren utan även att mäklaren inte alltid kan köpa/sälja valutan på marknaden omedelbart om inte efterfrågan/utbud finns. En forex broker agerar således inte mellanhand mellan köpare och säljare som mäklarna vanligtvis oriktigt påstår.

Värt att notera är dessutom att mäklaren och tillika motspelaren inte enbart förser oss med vår trading information utan även har tillgång till våra positioner, våra anskaffningsvärden, positionernas storlek och aktuell P/L, våra utestående limit orders samt våra stoploss orders. Information som sannolikt används mot oss och även delas med ”viktiga” kunder.

Förfarandet kan jämföras med ett pokerparti där motståndaren känner till dina kort men du inte känner till motståndarens. Dessutom bestämmer motståndaren reglerna under pokerpartiet samtidigt som han rekommenderar dej hur du ska agera.

På grund av detta anser jag alla typer av informationstjänster som erbjuds av mäklare, banker och till och med tredje-man-företag värdelösa som bäst och skadliga som sämst. Lärdomen är följaktligen att aldrig agera utifrån givna rekommendationer. Agera istället enbart utifrån den egna analysen. Huvudregeln är att om du inte förstår och delar ett handelsförslag så avstå. Har du inte tillräckligt med kunskap för att genomföra en egen analys och bilda dig en egen uppfattning så bör du överhuvudtaget inte spekulera.

Vad som istället är avgörande är courtagets storlek. Courtaget är ett ofta förbisett moment inom daytrading som sannolikt bidrar till att så stor del misslyckas inom branschen. Betänk att tre dagliga affärer via en mäklare som Saxobank medför en daglig kostnad om 75usd och 15.000usd per år. 15.000usd motsvarar 300 indexpunkter på ES och 270% avkastning på 10% margin 5.600usd. Motsvarande transaktioner med mäklaren Mirus hade medfört en årskostnad om endast 2.640usd. En trader som årligen lyckas generera en vinst om 12.360usd per kontrakt får anses vara en skicklig trader. Med 3-4 kontrakt hade en sådan trader kunnat försörja sig professionellt genom handeln.

Förutom att tradern måste prestera en årlig vinst om 15.000usd för att inte redovisa förlust så är ett större courtage psykologiskt betungande då tradern hamnar nästan 1 punkt back så snart han tar en position i ES.

När man väl funnit en lämplig mäklare så kan vanligtvis konto öppnas omedelbart efter en ansökan online. Efter att ansökan gjorts kräver mäklaren vanligtvis dock en kopia via fax/mail av ID-handling, underskrift på ett ”signature card”, eventuellt en kopia av en räkning som styrker folkbokföringsadressen (el- eller hyresräkning) samt en underskriven kopia av skatteformuläret W8-BEN. Blanketten W8-BEN medför att du kan handla på den amerikanska marknaden utan skatte- och deklarationsskyldighet i USA. Eventuella vinster är dock skattepliktiga i Sverige men eftersom Skatteverket inte automatiskt erhåller kontrolluppgifter från amerikanska mäklare får du själv tillse att affärerna redovisas i samband med deklaration. Som sista moment överför du medel till din depå genom en enkel banköverföring. Via sedvanlig internetbank tar denna överföring normalt 3 bankdagar.

Ett problem vid handel med amerikansk depå är att depån är i dollar varför valutan spelar roll. Om dollarn försvagas efter att medel överförts uppkommer en valutaförlust. Avser depån större belopp kan valutan ”låsas” genom att usd/sek säljs med belopp motsvarande depåns storlek. Vanligtvis handlas valuta med 10% margin varför ett konto om 10.000 usd kräver att 1.000 usd investeras i valuta transaktionen.

Nedan följer de tre mäklare jag själv handlat med. Värt att notera är att denna genomgång gäller per dagens datum och kan ändras med tiden.

Saxobank erbjuder värdepappershandel genom plattformen SaxoTrader. För att öppna konto krävs en insättning om 10.000 usd. Plattformen är gratis men realtidsdata kostar om inte ett minsta antal transaktioner genomförs månadsvis. Mäklarens styrka är det stora utbudet av valutor och värdepapper. I princip erbjuds all världens valuta och börser samt ett stort utbud CFD:s.

Plattformen är lättöverskådlig och erbjuder standard analysverktyg som fibonacci och sedvanliga indikatorer. Dessutom erhålls meddelanden från bankens mäklare via en chatt funktion med handelstips och makrostatistik när den släpps. Ordersystemet möjliggör s.k. ”bracketing”, dvs. att lägga målkurs och stoploss redan i samband med att limit order läggs. I övrigt upplever jag ordersystemet ovanligt svårhanterbart och det är lätt att köpa istället för att sälja och vise versa i samband med att en limit order läggs. Plattformen saknar dessutom viktiga verktyg som ”times-and-sales” och market breadth indikatorer som $tick och AD.


För E-mini handel uppgår margin till 10%, dvs. ca 5.600usd. Courtaget är 25 usd per ”roundtrip” för ES. För valutahandel är courtaget 20 usd per ”roundtrip”. Spreaden vid valutahandeln är dessutom inte fast utan ökar vid tider med låg likviditet vilket är en katastrof. Jag har dessutom uppmärksammat en diskrepans till kundens nackdel mellan valet "stäng valutaorder nu" och det egentliga priset som erbjuds i ordersystemet.


Ovan anförda medför att jag har en stark aversion till Saxobank och inte kan rekommendera mäklaren.

Mirus Futures är en amerikansk mäklare som erbjuder terminshandel via de två ”clearing” firmorna Dorman Futures och Rosenthal (RCG). Via Rosenthal erbjuds dessutom valutahandel. Min due diligence visar dock att Roenthal har ett stort antal anmärkningar hos NFA.

En lista över utbudet terminer hos Mirus via Dorman finns här.

Handeln sker via plattformen NinjaTrader och realtidsdata erhålls genom Zen-Fire. Gratis demo med realtidsdata kan erhållas i en månad. NinjaTrader är en extremt kompetent plattform som klarar det mesta. Den finns i två varianter: gratis plattformen och den avancerade plattformen som kostar 50 usd per månad alternativt 995usd för all framtids licens. Skillnaden är att den avancerade plattformen har större möjligheter till baktester samt automatiserad handel. Den enkla varianten räcker enligt min mening väl. Endast bracketing saknas.


För den tekniske användaren erbjuder NinjaTrader möjligheter till att skapa egna indikatorer och utbudet lösningar är extremt stort. Flera användare erbjuder sina indikatorer gratis och det finns till och med ett utbud av ”rent-a-scripter”. Plattformen har samtliga betydelsefulla funktioner och ordersystemet SuperDOM är det mest effektiva och lättanvända jag använt.

Nackdelen är att Zen-Fire inte erbjuder data för market breadth varför en alternativ dataleverantör krävs om inte TOS används parallellt. Dessutom erbjuder inte Mirus Futures webbaserad handel.

För E-mini handel uppgår margin till 500usd för daytrading. Med daytrading avses alla andra tider än 22.15-22.30 samt helger. Om positionen ska hållas över denna tid krävs sedvanliga 10% margin. Courtaget är endast 4,4 usd per ”roundtrip” för ES. Initialt krävs en insättning om 2000usd.

ThinkorSwim är också en amerikansk mäklare. Plattformen TOS är i världsklass med samtliga viktiga indikatorer, möjlighet att skapa egna indikatorer och strategier via thinkscript, baktest möjligheter och mycket mera. Handeln görs enkelt via diagrammet eller via ”active trader” där även bracketing är möjlig. Plattformen finns som demo på obegränsad tid med diagramfunktionen i realtid.

ThinkorSwim finns även för webhandel. Dessutom kan depån nås via en mobiltelefon (ThinkMobile). För Pocket PC användare finns ThinkAnywhere och iPhone användare ThinkPod.

För E-mini handel uppgår margin till 10%. Om saldot på kontot överstiger 15.000 usd är margin för daytrading endast 30% av ordinarie margin. Courtaget är 7 usd per ”roundtrip” för ES. För valutahandel betalas ingen courtage. Spreaden vid valutahandeln är dessutom fast och för populära valutor som eur/usd så låg som 1 pip. Motparten vid valutahandel är Penson Financial Services (FCM). Av den due diligence jag gjort anser jag både ThinkorSwim samt Penson tillförlitliga.

För att öppna ett live konto krävs en initial insättning om 3500usd. För valutahandel krävs dock endast 2000usd. Notera att margin för ES till ca 5.600usd vilket innebär att detta belopp är minimum för att ta position i terminen.

Personligen använder jag både Mirus och ThinkorSwim. Allt som krävs är en tillfällig insättning hos båda mäklarna. På så vis får jag Mirus extremt låga courtage, Ninjatraders volymdelta indikatorer, TOS värdefulla market breadth indikatorer samt en möjlighet att hedga mina positioner om någon av mäklarna på grund av tekniskt fel kraschar.

Att handla med E-mini S&P500 terminen

Terminshandel har på senare år blivit väldigt populärt bland daytraders och swingtraders. I USA och Europa kallas detta instrument för forwards eller futures. Skillnaden mellan terminsformerna är att futures har daglig kontantavräkning medan forwards regleras först på slutdagen, eller den dagen då handlaren stoppar positionen.

Handel med denna typ av instrument tillkom ursprungligen för att garantera råvaruproducenterna ett visst pris för deras produkter (hedging). För exempelvis en bonde kan det vara nära nog omöjligt att förutse vad han kommer att få för pris för sin produkt från det att han sår tills det att han skördar. Genom att sälja hela skörden på termin redan vid det tillfälle som han sår så blir han försäkrad om en viss intäkt.

Idag används terminer även för spekulation. Den underliggande varan kan vara allt från råvaror, räntor, valutor, enskilda aktier och hela börsindex.

Ett av de populäraste och mest likvida finansiella instrumenten är E-mini S&P500 futures, kortnamn ES. Detta är det mindre terminskontraktet för det amerikanska börsindexet S&P500 och är en produkt av CME Group.

Priset av en future baseras på det s.k spot priset på varan. Viss mindre prisskillnad förekommer dock, då även den riskfria räntan, direktavkastning, hur lång tid till lösen samt tillgång och efterfrågan beaktas vid prissättningen.

Att handla med en termin är väldigt enkelt. Nedan följer ett exempel.

1. När S&P500 står i 1000 säljer vi 1 st ES för @1000.

2. S&P500 faller den närmaste dagen till 990. Vi köper då 1 st ES för @990 och ”nettar” denna mot den tidigare sålda terminen.

S&P500 terminen följer det underliggande cash indexet S&P500 och priset är kursen multiplicerad med multiplikatorn 50$, dvs i detta fall $50 000.

Multiplikatorn skiljer sig åt mellan olika terminskontrakt. För OMXS30 terminen är denna siffra 100 kr.

När vi sålt en termin har vi två alternativ: antingen ligga kvar till slutdagen, eller köpa en termin i samma serie (netta) innan slutdagen.

I exemplet ovan nettade vi terminen genom att köpa ES för aktuell kurs @990. Vi kan därefter behålla mellanskillnaden $500 (@10 x $50).

Terminer handlas normalt med ”margin”, dvs att det egna kapitalet enbart behöver täcka en viss del av terminskontraktets värde när affären görs och att mäklaren lånar ut
resterande belopp (belåning). Själva säkerhetskravet är vanligtvis 5-20% av det aktuella terminspriset beroende av mäklaren. Ett vanligt förfarande är att lägre säkerhetskrav krävs för daytrading men 10% om en position hålls overnight.

Den hävstång som belåningen utgör skapar möjligheter till stor avkastning på depån men innebär också en stor risk och är en av orsakerna till att många daytraders misslyckas inom terminshandeln. För varje punkt som S&P500 går upp eller ner, ändras värdet på ES med $50. En dag då S&P500 faller 20 punkter har värdet således förändrats på din termin med $1000. Med hänsyn till belåningen kan tradern således förlora stora delar av sitt kapital. Ett bra riktmärke är att aldrig handla med mindre än 20% av terminsvärdet i depån.

Skulle depåvärdet falla under gällande säkerhetskrav utfärdar mäklarfirman en ”margin call” varigenom tradern uppmanas att sätta in mer pengar på kontot i syfte att undvika tvångsförsäljning.

Lösen för ES sker fyra gånger per år: 3:dje fredagen i maj(H), juni(M), september(U) och december(Z). Lösendagen kan utläsas av terminens beteckning, exempelvis har ESU9 lösen i september 2009. Marknaden övergår vanligtvis till att handla med den nya terminen redan veckan innan lösen.

Speaden mellan köp och sälj är för ES @0,25 indexpunkter (12,5$) och därutöver tillkommer transaktionsavgift. Courtaget kan tyckas vara av mindre betydelse men vid en större omsättning kan denna kostnad bli stor och en bidragande faktor till ett misslyckande inom terminshandeln. Särskilt betungande såväl ekonomiskt som psykologiskt är ett högre courtage vid en förlust affär.

Courtaget för handel med ES i Saxobank är exempelvis $25 för en roundtrip dvs ett köp och följande sälj. Thinkorswim tar endast $7 för denna transaktion. Om tradern genomför 2 trades per dag (4 transaktioner) så uppgår årskostnaden med Saxobank som mäklare till 12.000$ (2 x 5 x 48 x 25). Motsvarande transaktioner kostar genom Thinkorswim endast 3.360$.

ES handlas nästan dygnet runt. Handeln inleds kl. 23.30 på söndagen och avslutas kl. 22.15 på fredagen nästföljande vecka. Ett mindre stopp hålls varje dag mellan kl. 22.15-22.30 samt kl. 23.00-23.30. Dessa perioder benämns overnight. Time management är således en viktig del av terminshandeln.

S&P500 terminen är som mest volatil i samband med att S&P500 cash index öppnar kl. 15.30 varefter volymen avtar efter kl. 18.00 för att slutligen åter öka sista timmen kl 21.00-22.00. Efter börsen stängning minskar omsättningen avsevärt. Under natten påverkas ES av den asiatiska marknaden (Japan och Kina) varefter Europa övertar ”facklan” mellan kl. 8.00-9.00. Under denna överlappning förekommer normalt något högre omsättning och följaktligen också rörelse. ES följer därefter den europeiska marknaden i avvaktan på att räntemarknaden och förhandeln i USA öppnar kl. 14.00. I många fall följer en volatil marknad den dagliga makro statistiken kl. 14.30.

Personligen anser jag den bästa tiden vara kl. 16.00-18.00 efter att S&P500 öppnat och marknaden kommit igång. Fördelen med att handla efter öppningen är tillgången till market internas och breadth indikatorerna $tick och AD. Övrig tid premarket som erbjuder fina tillfällen är då Asien avlutar och Europa påbörjar sin handelsdag samt efter den dagliga statistiken kl. 14.30.

Värt att notera är att korrelationen mellan premarket och S&P500:s reguljära handeltimmar inte är så goda som först kan förutsättas varför det är bäst att behandla de olika handels tiderna som två marknader.

Jag tänkte i nästa inlägg presentera de tre mäklare (Saxobank, ThinkorSwim samt Mirus Futures) jag handlat med och redogöra för kostnaderna, tillhörande handelsapplikationer, för och nackdelarna med mäklarna samt ansökningsrutiner.